Sommar lov nu, men ändå så får man känslor som om skolan vore ett hem.
Men är där varje dag, Mån- fredag. Äter och dricker, skrattar och gråter, ler och ler.
spenderar hela dagen för att lära sig, men ärligt talat så blir hela klassen och lärarna som en extra familj, dom har sett bra, och även dåliga sidor av en. Dom känner oss, och vi känner dom.
Har tänkt att byta klass ett tag, av vissa skäl som inte har med klassen att göra egentligen. Och asså... det är verkligen gränsen mellan JA/NEJ. Vill inte ta fel ni vet, har underbara lärare som känner mig gott och väl. Och även bra klasskompisar, vill inte gå längre in i det...
men usch... jag vet inte.